En del nytt under solen...

Den 1 september började jag jobba igen, det var kul men det har varit en otroligt intensiv höst på jobbet. Massor med jobb och svårt för mig att anpassa mig till min nya chef, eller om det är tvärtom. Vi får väl se hur det går här i vår. Jag ska påbörja ett projekt den 7 januari som ska vara klart den 31 mars. Det kommer ta all min tid och jag är osäker på om det ens kommer vara möjligt att genomföra på så kort tid, men det är så cheferna vill ha det. Som tur är är min konsult fortfarande kvar som vikarierade för mig under mammaledigheten, det känns skönt för då kan man åtminstone lasta över en del saker på henne.

På Emilfronten
Ja det är ju en hel del nytt förstås :-) Vid tio månaders ålder började han resa sig upp själv för första gången. Då hade han krypit i två månader ungefär och vi har fått bygga en liten bur av vår matplats, en 7 kvm eller så där han kan leka utan att hitta på ofog eller göra sig illa :-) Nu för tiden får man oftast sitta tillsammans med honom för han tycker det är rätt trist att vara där själv. Nån gång i början på december vågade han släppa taget om saker och ting och gå själv några steg - det är så roligt att se för han har verkligen dålig balans, men om man går och bär på en leksak eller så så blir det så mycket bättre. Annars promenerar han också mycket med sin gåvagn eller den nya gåbilen som han fick av sin mormor i födelsedagspresent. Här är en liten film när han kör omkring med Akira i sin lilla vagn.

Två tänder har nyligen kommit upp i överkäken, så nu har han i alla fall 4 stycken! :-D Imorgon ska vi för övrit till tandläkaren för första gången. Det ska bli intressant att se om tandläkaren får titta på tänderna, för vi får det i alla fall inte! ;-)

Det har inte blivit så mycket fotat nu när jag har jobbat, men jag hoppas det kan bli ändring på det. Det är dock extremt svårt att få chans att fota grynet då han antingen inte vill sitta still, eller vill krypa upp och in i kameran. Ofta är han inte på humör heller, men ibland kan man få en riktigt trevlig bild efter ett gäng sura miner ;-)

Ska du fota nu igen...

Åh vad jobbigt...

Jag tänker i alla fall inte vara med på bild och se glad ut - så det så!

Men ibland kan man få riktigt söta bilder om man har tur...

I synnerhet om man får tröstäta på mammas mobiltelefon...

Emils ettårsdag firades i två omgångar. Den 5 december hade vi barnkalas med tårta och kaffe till såväl barn som vuxna. Det var jättemysigt och trevligt, om än ganska kort. Efter två timmars lek och stoj var dock alla barnen så trötta så det var dags att åka hem respektive gå och lägga sig - men kul var det och Emil fick jättemånga fina presenter! Hans farbror Paul från Manchester var också och hälsade på för att fira lillplutten. Av Paul fick Emil bland annat en liten rendräkt eftersom det snart var jul och allt. Den har små horn och en vit rumpa! :-D

En fundersam ren...

Ren-rumpan!

På Emils födelsedag var hans mormor på besök och Emil fick en superfin och kul gåbil, den har ett litet utrymme under sätet där man kan gömma saker också, häromdagen hittade jag ett russin och en halväten majskrok där, lite matsäck ifall mamma glömmer att ge honom mat nån gång antar jag...

Emil har tack och lov stannat av i viktökningen. Vid sex månaders ålder vägde han ju 14,3 kg och var 80 cm lång. Nu, 6 månader senare, väger han dryga 14,8 kg och är 86 cm lång. Ännu får man ju kånka på honom då och då så vi är bara tacksamma att han inte fortsatt öka så mycket i vikt som han gjorde ett tag.

Nyår spenderades för övrigt i Skår med Emma, Andreas, Saga och katterna. Saga är ju en stor tjej nu på 1,5 år som går på dagis och pratar en hel del. Barnen lekte och sov dåligt hela kvällen, vi åt en jättegod stek till middag och med chokladmousse och flygade konjakspäron till efterrätt. Det blev en stillsam tillställning som dock var jättetrevlig och alldeles lagom. Det var dock så mycket snö så det gick inte att köra upp för backen så det blev till att kånka alla prylar upp och ner, vilket gav lite välbehövlig träning, tur att man slipper göra det varje dag dock ;-) Strålande vackert är det dock i Göteborgsområdet nu med all rimfrost och snö - det hör sannerligen inte till vanligheterna!

Saga i pappas knä

Äppelträdet utanför Emma och Andreas hus

Det nya projektet inför den närmsta framtiden är att jag tänkte att jag och Emil skulle besöka Öppna förskolan på måndagar. Det är bara två timmar, men jag tror att det skulle vara bra och roligt för Emil att få leka med lite andra barn och även komma in i själva förskolegrejen. Det är förvisso kyrkan som håller i det, men jag hoppas att man får gå dit även om man inte är så religiös ;-)

Katterna mår som vanligt bra, de börjar bli vana med Emils framfart nu och den enda som inte har värmt upp till hans gos är väl Ebba. Både Loke och Akira har änglars tålamod med honom och säger sällan eller aldrig ifrån på skarpen.

Jo just det, pratar gör han ju förstås också - Emil. Han kan nu säga mamma och pappa (fast mamma blir ibland bubub av nån anledning...?), tisse (kisse), pa (lampa), da (där), mumum (hungrig). Det mest populära ordet just nu är dock "Titta!" det kan man säga till allt, alla och hela tiden!

Han förvånade oss alla på Julafton vid julbordet med att klart och tydligt säga "da" och peka på näsan när vi frågade var just näsan var. Det var kul ;-)